Argt inlägg
Jag är så j*vla sur just nu. Höll precis på att bli frisk från en veckas influensa som har lett till att jag missat massa jobb och en utbildning som jag verkligen ville gå på. Nu har jag fått något annat skit? Har nästan tappat rösten och är så hes att jag låter som en 13 årig kille i målbrottet. Hostan gör mig helt galen för det känns som att det sitter fast något i halsen som jag vill hosta upp, men det går inte och de kliar som in helvete. Går inte att klia i halsen, så det korta perioder det inte kliar beror på att hostan kliar åt mig, men det är ju inte speciellt kul det heller. Hinner inte ens andas mellan hostningarna. Detta kom så opassande då jag ska åka till Berlin om 2 veckor, samt förlorar ett av mina jobb om några veckor så jag hade behövt jobba dom här veckorna, men icke. I sommras var jag i grekland när jag mådde piss. Hade hosta (en hosta som förövrigt inte försvunnit sen dess och läkarna kan inte säga riktigt vad det beror på och jag hade inte haft några problem med hosta vid förskyldning innan så något är inte som det ska) och eftersom att man är utomlands vill man ju få ut så mycket som möjligt av det och inte ligga inne på hotellet för att att man är sjuk, så jag gick ju ut och festade, låg i solen hela dagarna osv.....rena dödstraffet för kroppen. Sen dess har jag inte blivit riktigt bra helt enkelt. Jag nojar sönder av att denna riv hosta ska skada min röst och bidra till att jag får försämrad röst kapacitet. Bara tanken på att inte kunna sjunga gör mig deprimerad.
Om folk bara kunde lära sig att stanna hemma när dom är sjuka. Det finns inget "men jag måste, har ett viktigt prov" eller "jag måste verkligen jobba", jag har själv tänkt tanken på att gå till jobbet iallafall, för det är inte kul när man tänker på hur mycket pengar man förlorar, men sen kommer jag att tänka på att jag inte har några räkningar att betala, ingen mat som ska handlas, det jag behöver pengar till är nöjen. Jag behöver alltså inte alls dessa pengar så mycket som jag intalar mig. Hur själviskt är det inte egentligen? En översättning: "Jag har 39 graders feber, men jag trycker i min en alvedon och biter ihop så klarar jag dom där 6 timmarna på jobbet, då kommer jag ha råd att åka på solresa i sommar och endå kunna gå ut i helgen" Då apploderar folk, klappar en på axeln och säger att man är en riktig krigare som pallade sig till jobbet trotts tillståndet. Helt idiotiskt. Åter igen, det är inga räkningar du jobbar för att kunna betala. Det handlar bara om dig själv och att du ska kunna göra det där roliga, men dina kollegor då? Dom andra som också har saker inplanerade, ska dom behöva bli smittade för att du inte kunde ligga där i sängen som en säl i en vecka? EN VECKA AV DITT LIV. Istället går du till jobbet och tar en vecka av mitt liv.
